En stjärna föds, lever och dör. Man kan se det som olika faser. De föds ur stora moln av gas. Dessa moln kallas nebulosor. I nebulosorna kan stoft och ämnen dras mot varandra eftersom gravitationskraften inverkar med de olika massorna. På bilden har jag ritat med olika färger som representerar olika ämnen. Dessa ämnens atomer sätts i rörelse när de pressas ihop av gravitationskraften, som du kan se med pilarna. Och detta gör att temperaturen ökar eftersom att ju mer atomer rör sig ju högre temperatur är det. Precis som varmt flytande vatten avdunstar till gas som stiger. Atomerna rör sig alltså mer när de upphettas. Så fungerar det även på en kosmisk skala (med andra ord i rymden). Så det som händer i en nebulosa är att ämnen "klumpas ihop" till en slags massa som vid tillräckligt hög temperatur kommer påbörja en process som kallas kärnfusion.
När kärnfusion startar i en del av nebulosan så är det en stjärna som bildats. Men vad är kärnfusion?
Jo kärnfusion är en process där Väte byter form till Helium. Den mest förekommande formeln är den så kallade proton till proton kedjan där, enklare förklarat, ett antal väteatomer pressas ihop till en heliumatom under högt tryck och hög temperatur. Detta leder till en viktskillnad då väteatomerna väger mer än en helium atom. Och denna viktskillnad blir energi, både i form av strålning (ljus) och andra partiklar så som exempelvis Neutriner. När kärnfusion pågår så är stjärnan i sin huvudserie. Det vill säga den fas som vår närmaste stjärna Solen är i just nu. Det är bara det faktum att allt väte en dag tar slut. När det händer så kommer även heliumet att slås samman till tyngre grundämnen. Men stjärnan kommer även att expandera. (öka i storlek) Den kommer bli en röd jätte. I detta läge så kommer den röda jätten att så småningom svalna då temperaturen förblir densamma och fördelas på större yta. Samtidigt så spelar massan den största rollen. För om stjärnan är tillräckligt massiv så kan den explodera i en supernova (som komiskt nog betyder "ny stjärna"). Om stjärna ska explodera avgörs av att massan är så pass stor att gravitationen kan trycka ihop den så att den exploderar. För med att kärnfusionen avslutas så övergår stjärnan till att bli en rödjätte och börjar svalna. För försvinner kraften som hela tiden "drar" utåt så betyder det att kraften som "drar inåt" vinner. (I det här fallet gravitationen.) Så är massan tillräckligt stor så kan stjärnan explodera och om inte så krymper den vart efter ihop till en vit dvärg. Vid en supernova kan de tyngsta grundämnena skapas. De grundämnen som behöver ännu högre tryck och temperatur än vad som kan uppnås vid kärnfusionsprocessen. Så som exempelvis Guld. Men en explosion är inte slutet för en stjärna. Efteråt kan olika öden ta form. Två av de mest förekommande ödena är att stjärnan blir en neutronstjärna eller ett svart hål.
Runt om "det nya" kommer en ny nebulosa att ta form av det resterande stoftet och de grundämnena som bildats under stjärnans liv. Det är alltså i en nebulosa som alla de grundämnena vi har på jorden bildats. En stjärna är en av de viktigaste förutsättningarna för oss.
 |
| 1.En stjärna börjar att bildas i en Nebulosa 2.stjärnan i dess huvudserie 3.stjärnan expanderar till en röd jätte 4.är stjärnan massiv så exploderar den i en Supernova 5.den blir antigen ett svart hål, neutronstjärna eller en vit dvärg 6.resterande stoft och ämnen bildar en ny nebulosa. |
Källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar